Att ha ett yrke där vi får möta andras lidande och behov ger väldigt mycket mening och glädje men det kan också slita på oss när förutsättningarna inte är goda nog. Det blir tydligt för oss som arbetar inom vård, skola och omsorg – vi har världens bästa jobb, men vi står också inför svåra utmaningar med stora behov och bristande resurser. Dessa yrken medför en ökad risk för stressrelaterad ohälsa.
Inre hållbarhet handlar om att vi kan värna om vårt eget välmående trots att vi möter andras lidande. Det är viktigt att nämna att du som individ inte bär ensamt ansvar för din hållbarhet inom kontaktyrken, problematiken ligger i första hand på organisatorisk nivå och bör lösas där, men vi kan ta hand om oss själva utifrån de förutsättningar som finns. Det går att möta andras lidande och behov med hälsan och arbetsglädjen i behåll.
Människan är formad utifrån att vi är flockdjur som har överlevt bäst när vi har samarbetat och varit omsorgsfulla mot varandra i gruppen. Våra motivationssystem är kodade för länge sen och i den miljön fanns det en balans som sannolikt var självreglerande – ”survival of the kindest”. Empati och medkänsla är ett grundelement i vår kod, likaså vårt trygghetssystem som skapar samhörighet och återhämning.
Idag har vi samma kod men lever i en helt annan miljö. Tyvärr innebär det att vårt hotsystem allt som oftast är påslaget på grund av höga krav och begränsade resurser. Vi lever med en hög inre och yttre stress som vi försöker trycka bort genom kickar och stimulans utifrån. Flera klienter jag möter beskriver hur de får ångest när de väl ska ta det lugnt och då blir det lätt att man i stället flyr in i nya aktiviteter, men utan återhämtning och trygghet riskerar vi att bli sjuka.
Att mötas andras lidande och smärta skapar en smärtreaktion i oss och gör oss motiverade till att hjälpa den som har det svårt. I små grupper fungerar empati och medkänsla enkelt men när grupper blir större och lidandet från vår omvärld blir oändligt så kan det bli svårt. När vi passerar våra gränser för vad vi mäktar med riskerar vi att offra oss själva och köra på till utmaningens gräns eller så stänger vi av den andres lidande med risk för empatisk utmattning och cynism.
Jag har arbetat i snart 30 år med vård och ohälsa. Det har varit enormt roligt och givande, men också mycket utmanande i perioder. Jag är så tacksam över alla vägar jag funnit för att hitta den inre hållbarheten så att jag kan ha arbetsglädjen och nyfikenheten intakt. Det är en ynnest att ha ett arbetsliv där vi kan bidra med vår närvaro och kunskap och genom det skapa mening och hälsa för den vi möter, men vi måste också få ta plats och hålla över tid.
Maskrosens frön kan slå rot och blomma i de mest utmanande miljöer men även en maskros behöver både näring och solljus för att växa och frodas.
Framöver kommer jag att dela lite reflektionstexter kring hur vi kan göra för att skapa inre hållbarhet. Om du inte vill vänta och önskar läsa mer så finns vår bok Inre hållbarhet – för dig som arbetar med människor.
Anna Rask Sanchez